Att ett ord eller en mening kan bli så fel när man samtalar med en annan person.
En helt vanlig mening kan få pinsamma och förödande konsekvenser, om motpart uppfattas höra något helt annat.
Choken i ansiktet och "MEN VAD SÄGER DU".......... blir som en bitchslapp i ansiktet och man er ut som värsta fånet...... *vad sjutton nu då*
Man vet att meningen innehöll inget som varken kunde förarga eller häpna, och ändå denna reaktion.
Lite försiktigt frågar man ummm.... vad tyckte du jag sa nyss... och sedan får man förklara allt än gång till fast mycket långsammare och ordagrannare...
När man förklarat sig färdigt får man ändå den dära känslan av att motparten fortfarande är fast i meningen dom tyckte att dom hörde. Och man vet fortfarande inte vad dom hörde utan man får gissa sig till, vilket aldrig blir rätt.
Jajösses...
Ordens klummer drottning måste nog vara jag i alla fall ibland.
Jag pratar fort och ibland halvlågt.... så man får sig några goda skratt ibland......
Men hej..... det bjuder jag på... =P
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar