Snön som kom och försvan.

Gårdagens 30 cm som skulle komma enligt smhis klass 1 varning blev ynka 15 cm.
Inga problem alls med snön, min dotter blev överlycklig och var ute bra länge och gjorden stora snöhögar mitt på gården som hon förövrigt jobbade hårt med. Hon kom in och såg ut som en vandrande snögubbe varav hon skrattar och skakade av sig och hallen förvandlades till en sviminpol. suck. nåja fram med moppen och städa upp innan vi drunknar.
Sedan blev det filmmys för hela slanten innan läggdags och när trollen sov blev det för mig att gå ut i snöfallet för att fixa till stallet och sedan ta in mina stackars hästar som såg ut som små vandrande snöhögar.

Jag och nova tog en snabb promenad innan vi gick in för att  få oss lite texsupport för att ta oss in i routern och försöka få igång internet igen. vilket blev en upplevelse i sej. men roligt hade vi och tid tog det..
Och jodå vi fick igång internet i ung 15 min... sedan dog allt igen.
Så blir nya svordomar i kväll... suck

Sedan att vakna upp idag med tanken, å undra hur mycket snö det kom igår och man möts av regn, och inte bara lite regn häller. jäkla förbannade skit, jag avskyr då det regnar på snön. det blir så bannat halt..
men men vad e väll en bal på slottet..
ser fram emot eftermidagen som kommer spenderas svärandes eftersom jag kommer måsta hacka mig igenom min dotters fina stora hårtpackade och nu isbildade snöhögar som ligger på vägen....sa jag att det var två av dom dessutom.

suck... bara det slutar regna så e jag väll relativt nöjd.

simma lungt, bokstavligen.

Åter i gemet

Ok tre år sedan man var in så nu är det banne mig dax att ta tag i den igen tycker jag.

Liver går frammåt och saker känns lättare, vist vissa dagar är tyngre än andra men överlag så känns det bra.
många ändringar har fått göras och man får planera på ett annat sätt.
Men livet känns ändå bra, orken börjar att återvända och man ler mer och mer.

Har även börjat pyssla igen och det känns så skönt att orken och lusten kommit åter.
Att dom småa sakerna i livet gör att man ler mer.
Att något som för mig är ganska viktigt åter blivit en del av livet.

Har även hunnit med en stor operation där jag bytt både höft och kula, så rehabträning ligger fortfarande på listan över saker som skall hinnas med. Vissa dagar känns det som om man bara vill ligga kvar i sängen och dra täcket över huvudet, kroppen säger nej. Dessa dagar får vara det dom är, skitdagar, dagar som jag absolut inte har dåligt samvete för längre. Allt går upp och ner och jag har äntligen börjat axeptera dessa dagar utan att ha dåligt samvete, vilket för mig är en jätte stor bedrift.

some time life sucks, just breath out and keep walking.

Lite färdiga projekt

Äntligen är första sjögunfrun klar

Lite fåglar som jag måste hitta en ram till

Mitt kusinbarns namntavla

Jontes filt som det sackta går frammåt med

Jultalvlan är äntligen klar. Ska bara i ram

En av djuren på jontes filt

Suck. ibland så vill man bara skrika

Hmmm mycket som hänt har blivit 100gånger mera och extra kompliserat.
Jag och Dan är inte längre ett par sedan ett tag tillbaka och det är så mycket runt detta som jag bara inte orkar ta upp av flera anledningar.

Så numera är livet bra mycket mera annorlunda och vissa dagar är mer jobbiga en andra, men man kämpar på. tur man kommer från två bega släkten annars har jag nog inte orkat med allt som hänt så pass bra som jag gjort.
Det är inte så att livet är en dans på rosor och det är många parter som blir involverade och flera en jag mår dåligt. men det viktigaste är att Barnen inte ska komma i kläm, dom går alltid först.
Och en så länge har det fungerat för mig, det får en att kliva upp och ta itu med dagens göromål.

nåja behövde skriva av mig lite.
Nu dax att ta i tag med dagens göromål.

So longe

Med och motgångar.

iblan kan livet kännas som en enda stor motgång.
Kan kommer tre steg fram och sedan nockas man bak två steg.

Idag har Jonte den stackaren haft feber i exakt en veckas tid och jag ser inga tecken på att den tänker fly sin kos.
Att sedan min kropp tydligen tyckte att nä nu är dét för mycket och gick upp i 39 i feber för att sedan stänga ner alla system. Så efter att ha levt på vätskeersättningspulver i tre dagar har jag äntligen lyckats äta 1/2 dl köttgryta... Gott som sjutton men oj vad arger i ögat magen blev.

Hoppas att det snart kommer vända så jag kan försöka planera upp lite mera runt om kring mig.

Nä nu ska jag se på poppes pingviner och intaga en kopp blåbärssoppa nerbäddad i soffan i inväntar på far och dotter som varit på äventyr idag.

Trevlig kväll på er😊

Länge sedan sist å mycket har hänt.

ok detta kommer bli ett knepigt och lite lätt tjörvigt inlägg.

Vi kör lite halvsnabbt.

Har haft oturen att vara med om en ridolycka för över ett år sedan som berodde på stress och därav misstag från min sida som resulterade i 3gradens hjärnskakning och 10 dagar på lasarettet samt 3 månader sängliggandes innan jag kunde börja bearbeta och arbeta mig tillbaka.
Detta har tagit över ett år och jag är fortfarande inte 100% åter än.
Så använd hjälm vid all sport som kräver det. Den räddade troligen mitt liv och gjorde sitt jobb bra.
Dock sprack den i tre delar.

Sedan har jag även fått rönkensvar på varför jag har så ont i höger sida.
Är även nu stolt ägare av svår artros i höger höft.
Detta har även det varit en process som jag behövt lite tid att bearbeta och förstå.
Jag är trots allt bara 32 snart 33 år och har en höft som min sjukgymnast fint förklarade är 88.
Detta isäg har varit väldigt jobbigt att ta in men det har förklarat en stor del i varför tex ridning och mycket annat har blivit lidande Pgr av smärta och inte av lathet och över känslighet som jag själv tyckte.
Så nu är fokus på att bygga upp allt som under dom senaste 5 åren brutits ner Pgr av kompensation av min egen kropp för att kunna fungera så bra som möjligt.

Så den totala lyckan av att nu kunna sitta till häst 20 minuter Max gärna 3 dagar i veckan och under svåra smärtor till trots ändå kunna njuta och låta hjärtat fyllas av den värme och lyckorus det bidrar till. Att efter över 6 månaders tittade på hästarna och drömmande om ridning. Alla nedvärderande tankar man haft om sig själv, att känna att man inte fyller någon fuktion längre Pgr av alla saker man måstat stå över.

Att äntligen ge själen en chans att börja läka och bygga upp sig själv igen.
Börja drömma och fantisera om nya mål i livet och även känna att det kan vara uppnåeligt och genomförbart.
Men som med allt i livet kommer det att ta massa tid och med både medgångar och definitivt motgångar så det räcker och blir över.

Små små steg åt rätt håll.

Bjuder även på några bilder. Några nyare och andra lite äldre.

Tjoho...

okej mycket som ska in idag

Tindras dejt med veterinären slutade lyckligt. Och jag hoppas att hon stannar länge till.
Själv har man väll äntligen börjat att komma till ro med dom svar man har fått.
Det är inget farligt och jag kommer inte att dö av det.
Vist det känns jäkligt surt att veta om att ens kropp inte kommer hålla lika länge som man hoppats men man får väll göra det bästa av situationen.
Ikväll protesterar min kropp till 100%
Så hämta massa Hö och sedan rida var ingen bra kombo... Men så jäkla värt det.
Ridit Magoo för första gången på evigheter och det var inte utan lite fjärilar i magen man gjorde han i ordning, först fick killen dock jobba på lina dels för att får ut lite energi men också för att få han att slappna av mera.
Var riktigt nervös då jag skulle sitta upp, men lugnt å sansat gick det upp och utan minsta tråkighet.
Sedan var han riktigt duktig.
Vi tog alla gångarter, han fattar fortfarande fel galopp i vänster varv men det kommer nog lösa sig snart. Och det blev även några glädjeskutt från killen och som tur var satt jag kvar... :)

Nä nu kallar sängen.
I morgon är det styrelsemöte och sedan är ridhuset bokat resten av kvällen så i morgon blir det vila för killen å planering för mig...
Sedan ska jag naturligtvis titta på den nya Jätten som flyttat in på stallet. Ska bli riktigt spännande.

natt natt och dröm vackra drömmar.

Lillagubbens första ritt på 2 månader

mammas lillprins ser på Frost å äter chips medans mamma jobbar på

Tung vecka.

Okej, det har nu varit jätte jätte tyst på min blogg ett tag nu igen.
Ber om Ursekt nu till dom som läser den, mycket har hänt och många tankar snurra runt.
Jag har under en lång tid haft ont i min högra höft, men varken jag eller läkarna har tagit det seriöst.
Nu finns det dock svart på vitt att jag lider av Artros på höger sida.
Den är ganska långt gången så, ja många tankar å drömmar man haft måste man nu lägga på hyllan och en del av dom får man lov att glömma bort.
Artros i sig är igentligen inget stort problem, problemet blir när det kombineras med alla andra skador å skavanker man har.
Just nu är man inne i ett Depp. Bearbeta och axeptera för att sedan orka börja bygga upp igen.
Tränar redan dagligen, men det lilla som ska göras och kan tränas just nu känns löjligt lite, men min krop protesterar högljutt mot övningarna som provoserar....
Smärtan i säg kan jag klara av, det största problemet jag har just nu är att 2 grr om dagen måste jag vila ryggen och höften ordentligt i 20 min per gång...
Alla som känner mig vet att jag sällan är stilla...och bara att ligga på rygg men kuddar under knäna för att få ner höft å rygg i underlaget för att sedan stirra i taket dom där 20 min utan bok eller annat att sysselsätta mig är pest, allt man kan fokusera på är hur ont man har. Får börja ha ljudbok med mig..

Sedan i morgon kommer jag och Tindra åka till Veterinär Malin för att se efter hur mitt lilla hjärta mår.
Visar det sig att hon har ont eller att kroppen inte orkar mera kommer min vän att få somna in.
Hon har ju en juvertumör som växt lite gran nu och jag vill bara vara säker på att hon inte har ont.
Det är jag skyldig henne. Men efter 13 år tillsammans känns det milt sakt skit.

Så denna vecka är bara BLÄ......
Vill bara krypa ner under täcket och gömma mig en vecka eller två.
Eller bara ställa mig å skrika tills all luft är slut och rösten låter som om man rökt 4 paket om dagen.

Nä nu ska man försöka få sig lite sömn, eller något liknande i alla fall.